Att rädda någons liv kräver både nerver och empati, men framförallt vett. Vett att förstå vad man ska göra i en situation där tiden själv verkar stanna. Vett att inse att det är du och endast ditt agerande som kommer att avgöra om personen framför dig kommer kunna se nästa soluppgång. I den stunden är det viktigt att komma ihåg allt man har lärt sig vad det gäller hjärt-lungräddning (HLR), första hjälpen och andra räddningslektioner. En olycka kan hända närsomhelst och det är därför man aldrig ska chansa, skaffa en hjärtstartare, du vet aldrig när du kommer behöva använda den. Det fick jag befara när jag var gästföreläsare på ett företag. Företaget som jag väljer att inte nämna, men kan säga att de jobbar som återförsäljare av cykelställ och andra vardagliga saker. Vad gästföreläsningen handlade om är heller inte den viktig för denna berättelse (kanske skriver om den vid den vid ett senare tillfälle) så kommer inte gå in något på den. Iallafall mitt i själva föreläsningen ramlade en av de anställda ihop mitt framför mina ögon, det blev såklart kalabalik och folk sprang fram för att hjälpa till. Då den anställda som fallit ihop inte hade någon puls eller hjärtslag rusade en av de cheferna in till personalrummet, där en hjärtstartare fanns. Med hjärtstartaren kunde vi få igång den nu vakna medarbetaren. Ambulans kom kort därefter och förde den anställda till sjukhuset. Efteråt fick jag höra att den anställda hade frisknat till helt, och om vi inte hade varit snabba med hjärtstartaren hade det kunnat gå riktigt illa. Sen den dagen har jag alltid med mig en hjärtstartare var jag än reser.